Stockholm i natt - Peter Jöback

Jag lägger på och springer ut utan att låsa

Jag står på Götgatan det verkar alltid blåsa här

Vid Skatteskrapan känns det som

Om hela himlen håller på att falla ner

Jag skyndar vidare går norrut genom natten

Jag minns att det var här på Medborgarplatsen

Som Anna Lindh höll sitt sista tal

Det var september 2003

Samma år som vi sågs nån gång på Gondolen

Sen sågs vi igen och jag längtade så

Det var nånting i luften den hösten

Det var dimman och ljuset och rösten

Refr

Jag ser smutsen och mörkret i Gamla stan

Känner doften av rädsla från Stureplan

Och jag vill bara gråta

Så vackert är Stockholm i natt

Och jag går Skeppsbron framåt, böjer mig i vinden

Det verkar regna nu, jag torkar mig om kinden

Och i vattnet ligger båtarna

Jag gissar att de längtar härifrån

Jag står på Norrmalmstorg och tänker på Clark Olofsson

Så många chanser, varför tog han aldrig tag i nån

Och samma sak med mig, det är så lätt att stanna kvar

Så svårt att gå

Och jag minns att jag såg dig på Berns Terass

Och jag tänkte på allt som jag kunde ha haft

Och jag tänkte på livet jag levde

Och jag ångrar det mesta, hur blev det så

Refr

Jag ser Strandvägen sträcka sig mätt och nöjd

Jag ser blåljusen flimra på Söders höjder

Jag vill bara gråta

Så vackert är Stockholm i natt

Jag ser smutsen och mörkret i Gamla stan

Känner doften av rädsla från Stureplan

Och jag vill bara gråta

Så vackert är Stockholm i natt

Och du ringde till sist och jag rusar ut

Alla ord alla drömmar om lyckliga slut

Är det äntligen nu det skall hända

I Stockholm i natt

In på Riche lilla baren den är full och varm

Och jag känner en hand fånga upp min arm

Och jag vill bara gråta

Så vackert är livet i natt

Refr

Jag ser smutsen och mörkret i Gamla stan

Känner doften av rädsla från Stureplan

Och jag vill bara gråta

Så vackert är Stockholm i natt

Jag ser Strandvägen sträcka sig mätt och nöjd

Jag ser blåljusen flimra på Söders höjder

Jag vill bara gråta

Så vackert är Stockholm i natt

I natt

I natt