Åttio (80) små lökar - Cornelis Vreeswijk

Åttio små lökar

Ni går omkring och krökar

Ja, ni är säkert fler!

Jag stannar vid rabatten

Där lyfter jag på hatten

Och hälsar fint på er

Rabatten blir allt trängre

Ni växer inte längre

Så är naturens lag

Så nöj er nu med detta

Och lägg er skönt tillrätta

Och njut ett slag — som jag

Åttio små lökar

— dom springer och dom bökar

Missnöjda med sin lott

Betänk en sak ihärdigt

Nu har ni vuxit färdigt

Och nått ert rätta mått

Men den åttio-förste

(Som kanske var den störste)

Sa lugnt som bara den

— Jag slutar aldrig hoppas

Att blommor även knoppas

Uti förskingringen

Jag håller med om detta

Om viljan är den rätta

Kan följden bli enorm

— Då hör man änglar sjunga; -

Rabatten börjar gunga

Omkring sin enkla form

Åttio små lökar

Ni går omkring och krökar

Ja, ni är säkert fler!

Jag stannar vid rabatten

Där lyfter jag på hatten

Och hälsar fint på er