Griftefrid - Falconer

En fager ung mö bär på älskogens skam

Ty åt syndernas frukter man aldrig glädjas kan

En höstkväll så rå efter lönndom och mord

Hon ett barnlik begravde uti ovigd jord

En dag blev hon vigd, uppå logen stod fest

Efter gästerna lyssnat till sin sockenpräst

En fela i dur, uti dans bruden förs

När en stämma i moll så från springorna hörs

Kroppen min är för långer

För graven som är för trånger

Ruttet och rått är mitt linne

Längtansfyll mitt sinne

Tre män tog till mod och så grävde de opp

Till sin fasa och sorg ett spädbarns döda kropp

Nu dansar hon bruden som just blivit gift

Med en uppstigen myling mot sin egen grift

Kroppen min var för långer

För graven som var för trånger

Griftefrid har jag nu vunnit

När jag mor min funnit