Ja - Fronda

Han spelar sin huvudroll bland statister\nLugn, som om han läst Alkemisten\nSom om han har Midas i tanken\nDär örnen flyger runt små artister\nEn liten Tolstoy-ådra\nSjälvförtroende — Freud på kola\nPassionerad som Bernard Herrman\nMen nynnar till «Så ska det låta»\nLys som en stjärna\nDär filosofin masserar hans hjärna\nLovar han kan — Spinoza till Kant\nförenklar å säger rosa till allt\nGris — Bacon — Atlantis\nLivet är fantastiskt\nVisst han älskar enkelt\nNaturligt, ärligt gör som han tänker\nBor i en liten stad men han vill växa maximalt\nHan har en jätte inombords som alltid skriker ja\nJa\nAldrig passat in massan\nHan tänker till Franz Waxman\nHan tycker att de är charmigt när folk\nhan pratar med så uppenbart vänder sin kappa\nTänker på tankemönstret\nSom ledde till frågan du muntert\nStällde nyss, mic check och testing\nHan svarar med Doris Lessing\nLångt bort från storstadsstress\nKarriärsklättring — bolagsträsk\nMentalt i harmoni\nHan flyter fram på Peter Pan sätt\nHåller sitt ord, gör det han ska\nStår vid sin åsikt även idag\nJu mer han lär sig — ju mer förstår han\nHur lite han kan, Han —\nBor i en liten stad men han vill växa maximalt\nHan har en jätte inombords som alltid skriker ja\nJa\nPrivat som Greta Garbo med en moral som Astrid Lindgren\nIntelligent som Woody Allen kär i kärleken och du inser\nAtt han är du och jag — Han är vi, naturligt bra\nHan blommar när han uppmuntras och växer blad för blad\nBor i en liten stad men han vill växa maximalt\nHan har en jätte inombords som alltid skriker ja\nJa