Nu Är Det Synd Om De Döda - Kraja

Nu är det synd om dom döda

Som ej får sitta i vårens tid

Och värma sig i solen

På ljus och ljuvlig blomsterlid

Men kanske viskade dom döda

Då ord till vivan och violen

Som inga levande förstår

Dom döda veta mer än andra

Och kanske skulle dom när solen går

Då, med en glädje djupare än vår

Bland kvällens skuggor ännu vandra

I tankar på den hemlighet

Som bara graven vet

Nu är det synd om dom döda

Som ej får sitta i vårens tid

Och värma sig i solen

På ljus och ljuvlig blomsterlid

Men kanske viskade dom döda

Då ord till vivan och violen

Som inga levande förstår

Dom döda veta mer än andra

Och kanske skulle dom när solen går

Då, med en glädje djupare än vår

Bland kvällens skuggor ännu vandra

I tankar på den hemlighet

Som bara graven vet

Nu är det synd om dom döda

Som ej får sitta i vårens tid

Och värma sig i solen

På ljus och ljuvlig blomsterlid

Men kanske viskade dom döda

Då ord till vivan och violen

Som inga levande förstår

Dom döda veta mer än andra

Och kanske skulle dom när solen går

Då, med en glädje djupare än vår

Bland kvällens skuggor ännu vandra

I tankar på den hemlighet

Som bara graven vet