Vad vore jag utan dig - Marie Fredriksson

När jag ser tillbaka tjugo år

Snabbt vemodet övergår

Till en sån lycka man kan ju tycka

Tiden stått still

Jag minns dagen som igår

Du satte så djupa spår

Du sa första gången

«I dina ögon ser jag mig»

Du tog min hand och kysste mig

Min tvillingsjäl du är allt för mig

Vad vore jag utan dig

Våran resa blev inte som du skrev

Jag har kvar ditt brev

Men om någon sa

Du får leva om din dag

Aldrig någonsin

Skulle jag byta bort det som var

När jag ser tillbaka tjugo år

Och på den tid som var så svår

Jag fylls av en känsla

Av någonting större än vi två

En glädje och sorg oändligt blå

Men dina ord dom tröstar mig

Vad vore jag utan dig

Jag älskar dig

Vad vore jag utan dig