Griftenatt - Skogen

Regnet piskar den häll

Av det berg där skuggor gror

Kallt är månens sken

Fast i nattens klor

En öde plats upp på en höjd

Mystisk och morbid

Griftenatt

Här samlas väsen av en natur

Så vederstyggligt sjuk

Gengångare från döda män

Draperade i svepeduk

Månen kallar dem till liv

De hemsöker den plats

Där döden gav sin sista giv

Och livet har ersatts

Om natten kan man se dem gå

Genom träsk och skog

Diffusa väsen, gastar, maror

Av banemän som dog

Griftenatt

Ingen vågar sig längre hit

Det blir alltid deras fall

Döden tar sig in i deras andetag

Och följer månens kall