Eskapisten - Yersinia

Nu stiger vi mot skymningen

Vi lämnar varje ve och ankare

Med syndabocken i sikte

Den sjunkande solen, vår ursäkt till festival

Jag hade glömt hur sötma smakade

— obefläckad, välkomnande

Den tindrande mötet av inget mer

Än vad som ändå varit

För det här är min stad

Den kan du inte ta

Olidligt saknar jag

Bara minnet av …

Trots att vi sa: vännen håll mig kvar

Blundar för dig och flyr ännu en dag

Kvinnor, sång, vin

Fyller hålen inuti

Blundar för dig och flyr ännu en dag

Valentino mon amor

Nuförtiden är det mest ettor och nollor

Förtränger i ljuset av en skärm

En naken narcissus i höganäs

Ser en bild jag inte behövde

Påminns om det gamla, det jag glömde

Rensar obehag:

Låter skiten bakom glasen sitta kvar

För det här är min stad

Den kan du inte ta

Olidligt saknar jag

Bara minnet av …

Trots att vi sa: vännen håll mig kvar

Blundar för dig och flyr ännu en dag

Kvinnor, sång, vin

Fyller hålen inuti

Blundar för dig och flyr ännu en dag

Det höga ensliga ljudet, en otämjd känsla av kontroll

Hur många hårspännen kan man plantera ut i en lägenhet på ett år?

Jag tänkte.

du kanske kan skicka ett mejl?

Göra saker klart, en gång för alla

För ärligt talat… jag behöver inte en till kompis

Ett skiljetecken: för kärlek färsk som vår falnar

Hundra till såna här kvällar och jag är snart över dig

För det här är min stad

Den kan du inte ta

Olidligt saknar jag

Bara minnet av …

Trots att vi sa: vännen håll mig kvar

Blundar för dig och flyr ännu en dag

Kvinnor, sång, vin

Fyller hålen inuti

Blundar för dig och flyr ännu en dag