Dopt I En Jokelsjo - Vintersorg

Isvind, frostvind i armodsbunden skrud

En ljudfylld fristad av vinterrikets sändebud

Han som föddes under polstjärnan, i sträng köld

Under stormslitna skarvidders gnistrande sköld

Elementen symboliska avbild

En dödskallevit snögestalt

Med norrskenblick som flammar vild

Och blixtrar i samklang med allt

Vishjärtad och med skuldror som alpkedjor vida

Det äventyrsgivande landskapets medelpunkt

Med istidsdraken fader jökul vid sin sida

Som ligger stilla och andas tungt

Döpt i en jökelsjo

Invigd i utopin

Med glaciärvärldens deltaö

Välvd i periferin

En vintrig kröningsrit

Med vinden som poet

Fjättrar denna eremit

I sin universalitet

Stjärnkartan ristas över hans rygg

Av drakens frostklor, som stillsam och skygg

Förtäljer om dess ursprung i ett sällsamt kvad

En ohörd visdom, ett oskrivet titelblad

Dopfunten, en vak i glaciärskorpans yta

Och stormen tjänar som energisk psalm

Knäböjd pa frusen bädd ses han flyta

På solmejslade block, på vattenkristallers malm

Där iskolosser byggs pa varje sekund och minut

Och det arktiska kungadömets monark ligger stolt

Hans karga rike verkar segra till slut

Över den likbleka solens trevande revolt